27 december 1937 samlades gubbarna i Henriksdal och beslöt grunda Henriksdahls telefonandelslag. Alla handlingar som kring telefonandelslaget finns omhändertagna av Rolf Stenlund och bevarade idag i byn. Allt från att andelslaget grundades till att verksamheten tagits över av Post- och telegrafstyrelsen 1963, dvs staten. En intressant utveckling i relation till dagens situation där henriksdalsborna har möjlighet att ta del av ett annat andelslag för datatrafik till internet.

TELEFONEN

Den första telefonen anskaffades till Henriksdal i början av 1930- talet av bröderna Torsten och Runar Stenlund. Den var ansluten till centralen i Härkmeri. Denna telefon anlitades förstås nästan av hela byn och de yngre syskonen Stenlund fick forstås fungera som springbud när det kom samtal utifrån till någon annan gård i byn.

Senare hade också bröderna Josef, Leo och Konrad Kärr i byagruppen Kärr en gemensam telefon.

Tredje dag jul eller den 27 december 1937 samlades gubbarna i Henriksdal och gjorde det historiska beslutet att bilda ett tele­fonandelslag vars namn skulle bli Henriksdahls Telefonandelslag m.b.t. Närvarande var 10 intressenter och som mötesordforande fungerade Torsten Stenlund med Alvar Stenlund som sekreterare.

I den första styrelsen invaldes Hemming Antfolk, Torsten Stenlund, Selim Ahlros, Harald Kärr och Lennart Färm. Suppleanter: Gunnar Vestergård, Konrad Kärr och Albin Forsman.

Vid styrelsens första konstituerande möte den 23 januari 1938 utsågs Torsten Stenlund både till ordf. och sekr. vilket uppdrag han skötte ända till den 30 mars 1952 när Runar Stenlund valdes till ordförande.  Runar skötte uppdraget till bolagets upplösning år 1963.

Vid det första grundande mötet beslöts även att av bröderna Sten­lund inköpa ledningen till Härkmeri samt att inlämna anhållan om koncession att bedriva telefontrafik.

Vid ett möte i oktober 1938 konstaterades att koncession erhållits för en tid om 10 år varför styrelsens  ordf. fick  i uppdrag att höra sig for om pris på centraler.

I november 1938 beslöts att anordna auktion för leverans av stol­par och den 5 mars 1939 beslöts att varje medlem skulle leverera 8 st. stolpar. Dessa användes for huvudledningen till Härkmeri. Det var också den 5 mars 1939 den första avgiften fastställdes till 200 mk/år för medlemmar och 300 mk/år för utomstående.

Av förståeliga skäl (krigets utbrott hösten 1939) blev det nu en paus med protokollförda sammantraden fram till april 1942 när det blev fråga om löneförhöjning for centralens skötsel. Lönen fastställdes till 1.200 mk/år.

Den egna centralen i Henriksdal kom sannolikt igång år 1939 och som centralskötare fungerade Amanda och Abraham Stenlund där centralen även var inhyst.

Dessa skötte uppdraget till november 1943 när det bestämt avsade sig uppdraget och till nya centralskötare för en lön om 5.000 mk per år utsågs Elsa och Bertel Raunio dit även centralen flyttades. Elsa och Bertel var rnycket gästvänliga och humoristiska varför byns ungdomar den tiden där hade sin "ungdomsgård". Centralen sköttes samtidigt av den som råkade sitta närmast och byns tele­fonnumror kunde alla. Ungdomarna kunde nog också ibland på ung­domars vis ställa till med olika "hyss" för Elsa och Bertel, men de var inte långsinta ty redan samma kväll kunde hela hopen besöka dem på nytt såsom ingenting skulle ha hänt.

År 1949 hade telefonbolaget extra pengar i kassan och beslöt att inköpa en fruktträdsspruta. Samtidigt beviljades för första gången sammanträdesarvoden åt styrelsen.

I april 1951 beviljade bolaget 2.000:- mk till en utfärd at skol­barnen.  Beloppets storlek motsvarade ungefär den tidens månadslön för centralskötseln.

Efter en 20-årig verksamhet borjade man år 1958 att diskutera om att anläggningarna skulle överlåtas till staten. Detta berodde på att staten satte höga fordringar på anläggningarnas skick innan forlängd koncession beviljades. Det var vid denna tid sorn telefon­ automatiseringarna påbörjades.

Den 29 oktober 1961 fattades slutligt beslut om att överlåta och försälja egendomen till Post- och Telegrafstyrelsen för ett pris om 20.000:-mk.              Det var i praktiken centralen som såldes ty led­ningsnätet skulle förnyas efter övergången. En rnotsvarande central finnes idag i telefonrnuseet vid Kilens hembygdsgård.

Den 1 juli 1963 övertogs verksamheten av staten och centralsköta­ren blev statsanställd och en ny epok i telefonväsendets utveck­ling påbörjades.

Skrivet av Rolf Stenlund

Underteckningen vid överlåtandet av verksamheten till staten.

***

Kommentar Ulf Grindgärds:

2008 kom fibernätet till byn genom andelslaget KrsNet med verksamhet över hela Kristinestad. Fibernätet leder till internet fyllt med olika tjänster. Telefonin sköter byssborna via sin mobiltelefon som även kan fungera som utrustning för datatrafik.

Det i tiderna statliga telefonnätet har i olika faser bolagiserats och det drivs idag av börsbolaget TELIA. Kopparledningarna är nedmonterade i byn.